Äldre jobbar allt mer noterade TT förra veckan.

När man läser vidare visar det sig att var fjärde man jobbar efter 65. Det är dock kvinnorna som ökar sitt förlängda arbetslivsdeltagande mest.  

Anledningen till detta, enligt Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson, är inte enbart moderna reformer som pensionsreformer, lägre skatt på arbetsinkomster samt förändrade regler i sjukförsäkringen.

Han lyfter även fram äldre reformer som till exempel utbyggd förskola vilket medförde att fler kvinnor blev aktiva på arbetsmarknaden.

Att det är fler som jobbar före 65 (Sverige har det näst största arbetskraftsdeltagandet i åldersgruppen 55-64 i Europa efter Island) medför självklart också att det är fler som jobbar efter 65. Detta påverkar såväl den egna ekonomin som statsfinansernas.

Eftersom Sverige har ett stort antal kvinnor som deltar i arbetskraften och som tillhör 40- och 50-talisterna är det kanske inte så konstigt att det är kvinnorna som ökar sitt arbetslivsdeltagande mest efter 65 års ålder – och att det förmodligen kommer att fortsätta.

Åldersmedvetet ledarskap apostroferas i Pensionsåldersutredningen

Till min stora glädje används vårt svenska uttryck åldersmedvetet ledarskap, vilket är vår  översättning av age management,  på flera ställen i Pensionsåldersutredningens slutbetänkande, som den 9 april 2013 överlämnades till regeringen.  Du hittar den här. Se exempelvis sid. 213-214 där man skriver  ”Forskare och experter som utredningen varit i kontakt med menar att ett åldersmedvetet ledarskap genom hela arbetslivet är en nödvändighet för att åstadkomma ett längre arbetsliv.” Alltså; att vara en åldersmedveten chef göra att  Du med framgång kan leda såväl yngre som äldre  - oavsett vilken kronologisk ålder Dina medarbetare har!! Välkommen till oss!  Bästa hälsningar från Barbro Skoglund

 

Tack Framtidskommissionen!

Våra två första ledarskapsböcker om Åldersmedvetet ledarskap som min kollega Caj Skoglund och jag har skrivit, anges som källor i Framtidskommissionens fjärde och sista delrapport.

Citat ur böckerna återfinns på två ställen. Rapporten presenterades förra veckan av sin författare Mårten Blix och heter ”Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen”.

Inte illa av två ärrade rådgivare och författare från Luleå skärgård.

Noteras med stor ödmjukhet men också stolthet!

Barbro Skoglund

Som sagt - inte ett dugg förvånande!

Allt fler medier uppmärksammar nu att fristående skolor lägger ner sin verksamhet eftersom elevunderlaget minskar. 

Detta är som sagt egentligen ingen nyhet. Elevunderlaget minskar därför att antalet presumtiva elever inom årskullarna som ska söka till gymnasiet de kommande åren blir färre och färre. Demografiska väl kända fakta!

Märklig brist på marknadsundersökningar och framförhållning inom friskolekoncerner och friskoleföretag kan tyckas.

Att inte ta hänsyn till det synnerligen minskade ”kundunderlaget” i form av den demografiska verklighetens konsekvenser - innan man startar sin friskola – verkar närmast amatörmässigt.

Om det i stället ett tecken på syniska människor som enbart ute efter det snabba ekonomiska klippet – är det bara att beklaga att tillstånds- och kvalitetskontrollen inte klarar av att värna ungdomarna från dylika profitörer som kliver av innan uppdraget att slutföra gymnasieutbildningen för de elever man har tagit är fullföljt!

Barbro Skoglund

Den beska sanningen

När demografins konsekvenser tidigare lyfts fram - det vill säga att det blir allt färre antal personer inom de ungdomskullar som ska studera på gymnasieskolan under de närmaste åren – verkar inte det ha bekymrat varken kommunala tjänstemän, kommunala politiker eller företrädare för fristående skolor.

Svaret har ofta mynnat ut i att ”det kommer inte att drabba oss för vi ska marknadsföra oss och bli mest attraktiva”. Oavsett vem som har uttalat sig. Fascinerande!

Men nu är vi där! Till exempel läser jag att i en liten kommun är årets kull av 9:or nere på 22 st. I dagsläget är det dessutom enbart 7 st som är behöriga att söka till gymnasiet.

Vidare skriver också Lärarnas Nyheter att friskolekoncernen JB Education lägger ner eller överlåter sju av sina 30 gymnasieskolor och en grundskola till hösten. Omkring 180 anställda berörs.

Demografins blöta konsekvensfilt lägger sig allt tätare på beslutfattarnas axlar i kommunerna.

Marknadsföringskonceptet som framgångsfaktor behöver omprövas!

Barbro Skoglund

Individuella variationer - tröst för tigerhjärtat!

Pensionsmyndigheten presenterade sin rapport Arbetsgivares attityder till äldre arbetskraft, igår den 22 januari 2013. 

Med en svarsfrekvens av 43% arbetsgivare och 67% fackliga representanter konstateras att arbetsgivare i stort har en positiv inställning till äldre arbetskraft. Den är mer positiv än för tio år sedan, då en motsvarande undersökning gjordes. Generellt anser arbetsgivare att den högsta åldern för att kunna utföra arbetsuppgifter är 67 år. Men en relativt stor andel, mellan 20 och 36 procent beroende på bransch, anger en ännu högre ålder.

Det som enligt arbetsgivarna kännetecknar arbetsplatser där äldre väljer att stanna kvar är avancemangsmöjligheter, sammanhållning och egen kompetensutveckling. Fackliga representanter har emellertid inte en lika positiv syn på möjligheter till kompetensutveckling och avancemang som arbetsgivarna.

Sammanfattningen avslutas med en fråga; Men handlar det om ålderns inverkan på exempelvis produktivitet eller handlar det snarare om individuella

variationer?

Uttrycket Individuella variationer är tröst för tigerhjärtat!

Äntligen kan vi se ett embryo till att punktera den utbredda uppfattningen om de stora skillnaderna mellan äldres och yngres produktivitet.

Glädjande är också att rapportens referenslitteratur är väl kända för vårt företag och sammanfaller med den kunskap som vi står för och återfinns i våra ledarskapsböcker med Åldersmedvetet ledarskap i fokus.

Jag återkommer med fler reflektioner hälsar

Barbro Skoglund   

Gott så – men inte tillräckligt!

2013 har nyss vaknat och Norrbotten är hett! Det är här det händer just nu! Arbetsgivarna inom de expansiva branscherna letar med ljus och lykta efter ny arbetskraft. Både för att växa och i vissa fall generationsväxla.

I ljuset av detta är det självklart glädjande när det startas nya utbildningar inom Yrkeshögskoleformens hägn. Målet är att förse arbetsmarknaden med den arbetskraft som behövs. Generellt krävs ett fullständigt gymnasiebetyg att visa upp som grundläggande behörighet – när man söker till den här utbildningsformen. 

De personer – ofta i en ålder av 20+ - som av olika anledningar inte kan presentera ett dylikt betygsdokument stängs alltså ute från att söka.

Alltså; ännu en väsentlig påminnelse om behovet av framgångrika strategier för att förhoppningsvis nå en nollvision för ofullständiga betygsdokument från gymnasieskolan.

Barbro Skoglund